Ugnsbakad lax med fluffigt Bostonmajonnästäcke - gammal goding som håller än

Som omväxling till bloggvärldens alla lussebullar, pepparkakor, kolor och fudge kommer här ett alldeles vanligt recept. Vi behöver ju faktiskt äta vanlig mat också, även i dessa julförberedelsetider. Men i morgon blir det juligt igen, då bjuder jag på världens godaste saffransglass!

Det här är ingen trendig, nyskapande rätt, nej snarare en retrorätt som fallit i dvala, men som jag tyckte det var läge att återuppliva. Jag lagade den ofta när barnen var små - men då oftast på torskfilé. Jag hittade en pärm med gamla matsedlar från den tiden, och fick lust att nostalgitrippa lite. Och si, jag tyckte faktiskt att rätten klarar sig bra även på 2000-talet. Dessutom är den väldigt lättgjord, och både gluten- och mjölkfri, och borde därför passa alla - under förutsättning att man tål fisk förstås!

Mycket godare än det ser ut på bilden, det lovar jag. Usch vad svårt det är att få till rättvisande bilder i vintermörkret!

ca 700 g färsk, skinn- och benfri laxfilé
salt, och peppar

1 tsk Dijonsenap
1 pressad vitlöksklyfta
1 dl majonnäs
1 dl Bostongurka
saft av ½ pressad lime
1 äggvita

Skär laxen i fyra portionsbitar och lägg i en smord, ugnseldfast form.
Kvarna över lite salt och peppar.
Blanda ihop senap, majonnäs, vitlök, limesaft och Bostongurka i en skål.
Vispa äggvitan hårt och vänd ned den, så det blir en fluffig smet.
Bred täcket över och runtom laxen.
Gratinera i 225 graders ugnsvärme tills innertemperaturen visar 56 - 58 grader, och flufftäcket är gyllenbrunt.
Servera med ett gott potatismos och någon grönsak - eller bara med grönsaker om man är lagd åt LCHF-hållet.