Lingonris och mulldoft

Oj vad det blivit höstlikt med en gång! Det känns som om jag inte riktigt hunnit med. Den senaste månaden har jag ju mest hållit mig hemma och inomhus, som konvalescent efter att ha opererat axeln. De enda utblickarna har varit tripperna till sjukhuset och sjukgymnastiken. Igår blev det i alla fall premiärtur till vårt köpcentrum, och t o m besök på Wok- och Sushiresturangen där. Plötsligt upptäckte jag att det blivit höst! Både i naturen, och på människors klädsel.

Jag hoppas på fina dagar framöver, på promenader i höstsol, men idag är himlen tung och grå. Det får bli diktläsning och värmande choklad i stället, och det är inte så dumt det heller!

Den här fina, lilla dikten hittade jag på nätet. Jag lyckades inte identifiera upphovsmannen/kvinnan - det är nog en vanlig s k läsardikt - men jag tycker att den fångar mycket av det som är höst. Både döden och livet. Eftersom den finns tillgänglig på nätet hoppas jag det är OK att jag förmedlar den vidare.

Hösten skördar, dödar och sår nya frön
Hösten är hela året på en och samma gång

Hon är en kvinna - hon är en gudinna
Fruktad av många fuktad av gudar

Löven går från grönt till gult och rött
faller bruna och sover vintertrött

Lingonris och rensad kantarell
lyser starkt i septembersolens sken

Hösten skördar, dödar och sår nya frön
Hösten är modern som bär liv