Barley water är en klassisk, god och läskande citrondricka, som lär ha sitt ursprung i England. Den sägs ha varit gamle kungens (Gustav VI Adolf) absoluta favoritdryck, som serverades till alla kungliga måltider. Dessvärre baseras det ursprungliga receptet på kokta korngryn, vilket ju inte är så lyckat för en glutenallergiker. Varför inte testa med bovetegryn, tänkte jag, och skred till verket. Eller rättare sagt, jag instruerade svägerskan, som varit min "personliga assistent" att skrida till verket under mitt överinseende (är fortfarande förbjuden att använda högerarmen i någon större utsträckning). Det blev alldeles förträffligt! Jag tog kokossocker i stället för vanligt, vitt socker som man vanligen brukar använda - för att göra drickan lite mer hälsosam. Den klassiska drickan brukar bli lite grågrumlig och simmig, medan min dricka blev mer gyllengul, som ljus äppelmust ungefär. Jag tog den mindre mängden socker, vilket jag tyckte var lagom, i alla fall om man har den som måltidsdricka. Vill du ha en sötare dryck så tar du bara lite mer socker. Om du tycker om iste tror jag att du kommer att uppskatta den här drickan, smaken har nämligen en liten touch av det.
I veckan läste jag i vår lokaltidning Uppsala Nya Tidning om en studie, där man konstaterade att ett dagligt intag av bovete var likvärdigt med medicin för att sänka kolesterolvärdet! Jojo, där ser man! Betydligt mer biverkningsfritt också skulle jag tro! Nu törs jag förstås inte utlova att min dricka har samma effekt. Garanterat ofarlig är den i alla fall, och god dessutom.
Utmaningen för Månadens Sötsak i september är "syrligt". Vad kan passa bättre än den här syrliga och läskande citrondrickan. Den får bli mitt bidrag.
1 dl bovetegryn
1 liter vatten
3 ekologiska citroner - både skal och saft
3/4 - 1 dl kokossocker
2 liter vatten
Skölj grynen och koka dem 30 minuter i 1 liter vatten.
Skölj och skrubba citronerna noggrant. Skala citronerna tunt med potatisskalare, och var noga med att tabort allt det vita, som annars kan göra drickan besk.
Lägg skalen i en rymlig bunke av glas eller rostfritt stål. Pressa i citronsaften. Häll i kokossockret, och rör om.
Koka upp resterande vatten, och häll på. Sila även över bovetevattnet (spar grynen och använd i matbröd eller vegobiffar)
Rör om och låt allt svalna. Sila drycken, häll upp på flaskor, och förvara kallt.
Servera drickan riktigt, riktigt kall, gärna med extra citronskivor och isbitar.
Åh hjälp vad gott, jag som älskar lemonad. Måste prova...
SvaraRaderaDet där verkar spännande! Bovete är min senaste favoritgrej och jag älskar iste och sånt :)
SvaraRaderaVad roligt Emma, då tycker jag absolut du ska testa den här drickan! Döttrarna och jag gillade den skarpt, maken som är en sockerråtta tyckte den var för sur. Jag vet ju inte vilken sort du är, men det går naturligtvis alltid att söta mer än det jag föreslagit. Ha det bra! Och vilken härligt pysslig blogg du har!
SvaraRaderaHej Kjersti! Vad kul med egen lemonad! Jag köpte sånt kokossocker men såg att det kan innehålla spår av gluten. Jag undviker alltid såna produkter, om jag inte vet vad de menar med det och vet att det verkar ok. Vet du om det finns fler tillverkare av kokossocker?
SvaraRaderaJag ville även påpeka att det inte finns något som heter glutenallergiker. Jag är ledsen om jag är kinkig och jobbig, men celiaki är ingen allergi utan en autoimmun sjukdom och det är stor skillnad mellan de två...
Det var längesen jag besökte din blogg, men ska börja leta kul recept nu!
Hej Susi! Ditt påpekande är alldeles riktigt, och jag uppfattar dig inte som kinkig och jobbig. Jag uttryckte mig slarvigt helt enkelt! Det är sant som du säger, att glutenintolerans inte är en allergi i vanlig mening, utan en autoimmun sjukdom. Eftersom jag faktiskt också är allergisk mot en hel del - pollen, en del pälsdjur, nötter, kiwi och ebn del andra bär/frukter - så går det ibland av bara farten att jag säger att jag är "allergisk" mot gluten. Ska försöka tänka mig för i fortsättningen.
RaderaBeträffande kokoblomssocker så har jag inte noterat att det skulle kunna innehålla spår av gluten. Har inget från Renée Voltaire hemma just nu så att jag kan kolla. De jag har hemma nu är dels i Superfruitserien som kan köpas på hälsokostaffärer - Life t ex - och ett från Aman Prana. Där nämns inget om gluten. Min egen favorit är det från Aman Prana som dels finns i en vanlig variant, dels i florvariant. Enda nackdelen är att det är rackrigt dyrt! Välkommen tillbaka till bloggen, och botanisera bland det som dykt upp sedan du var här sist! Må så gott!