Vår? Nja, inte riktigt än.

"Visst gör det ont när knoppar brister, varför skulle annars våren tveka" skaldade Karin Boye för länge sedan. Det måste göra rejält ont, för nog känns det verkligen som att våren tvekar, i alla fall i mina trakter. Det är fortfarande väldigt mycket snö kvar, och det är bara några ynka snödroppar som vågat sig upp i ljuset.
Sedan jag började fotografera till bloggen, har jag märkt att jag betraktar min omgivning med lite nya ögon. Mina promenader som jag tidigare avverkade i rask takt tar nu väldigt lång tid, eftersom jag måste titta på allting. Har ni sett så fantastiskt vackra formationer isen kan bilda t ex? Och gamla gråbruna höstlöv som virvlar runt i smältvattnet har sin egen skönhet, liksom en gammal rostig och förbrukad kultivator. Om man sätter på sig nya "glasögon" kan även det gamla slitna och skröpliga, ja t o m det trasiga, bli vackert. Vilken tröst!!!