Vem är du, och vem vill du vara?

Vem är du? Vilka är dina bästa egenskaper, och vilka är dina sämsta? Förmodligen har du någon gång fått frågan, i alla fall om du varit på anställningsintervju. Inte så lätt att svara på, eller hur?

Vi människor har ofta ett behov av att etikettera, både oss själva och andra. Det gör att vi känner oss tryggare. Det hjälper oss att definiera oss själva och gör att vi lättare kan förhålla oss till varandra och hålla oss till "spelreglerna". Han är snål, hon är generös, hen är slarvig, en besserwisser, diplomatisk, ytlig osv i all oändlighet. Tänk så lätt det är att fastna i en bild av hur jag själv eller andra ÄR, och hur envist vi håller fast vid den bilden. Jag tror förstås inte att det är så enkelt. Livet har många arenor och scener, och vi visar upp olika egenskaper beroende på vilket sammanhang vi befinner oss i och vilka våra medspelare är för stunden. Tänk bara på klassikern med den tyranniske chefen, som hemma är en from och medgörlig "toffel". Eller kanske motsatsen. Den omtyckte arbetskamraten, som plötsligt visar sig vara en hustru- eller barnmisshandlare.

Förresten, har ni tänkt på att nästan alla egenskaper kan vara både positiva och negativa - dels beroende på HUR och VAR de tar sig uttryck, dels i vilken omfattning de visar sig. Det som i ett sammanhang är en nackdel kan i andra sammanhang vara den största tillgången och tvärsom. Det som i grunden är positivt kan tippa över och bli plågsamt påträngande och jobbigt om det blir för mycket av det hela. Flexibilitet t ex. En flexibel person smälter in och kan anpassa sig till många olika situationer. Men om du blir SÅ flexibel att du tappar bort dig själv, alltid ändrar färg som en kameleont, och aldrig själv känner dina gränser kan det bli riktigt farligt. Att varaordentlig är i grunden positivt. Men om det övergår till pedanteri eller rent av tvångsmässighet - ja då kan det bli riktigt plågsamt, både för en själv och omgivningen. Att vara petig och nitisk verkar kanske inte så positivt, men om jag ska ut och flyga eller genomgå en stor operation är jag tacksam om en person med just de egenskaperna kollat utrustningen och säkerhetsanordningarna.

 

Så vem är JAG då? Fridsam och tålmodig, men ibland en rytande tigrinna och en otålig lejonhona. Vidsynt och tolerant, men också löjligt envis och inskränkt. Ordentlig och slarvig. Glad och positiv, men med deppartendenser - i synnerhet när det är mörkt och kallt! Kreativ och tråkig. Flexibel och fyrkantig. En social person, som älskar fest och sällskapsliv, och som tycker det är spännande att träffa nya människor, men samtidigt en "enstöring", som trivs med att gå och stöka i ensamheten. Livsnjutare, som älskar livets goda, och samtidigt "hälsofreak" med stenkoll på vitaminer och antioxidanter. Allvarsam och toksprallig. Lugn och livlig. Seriös och ytlig. Flitig och lat. Klok och oklok. Stark och svag. Ja, jag är faktiskt alltihop på en och samma gång, vid olika tillfällen, i olika sammanhang och tillsammans med olika människor.

Som de allra flesta människor har jag många färger och personligheter. Visst är en del mer framträdande än andra, men de är inte huggna i sten. Vi förändras och utvecklas hela tiden under livets gång - tack och lov - och vi har själva möjlighet att påverka och "jobba med" de personlighetsdrag vi kanske inte är mest stolta över. Och jag tror det är nyttigt att då och då reflektera över de där inledande frågorna - även om vi inte är på en anställningsintervju.

Åh vad jag önskar att vi skulle tillåta oss själva och varandra att vara så mångfasetterade, färgsprakande och oförutsägbara som vi har potential att vara! Vad spännande det skulle bli! Och så många nya sidor vi skulle få upptäcka, både hos oss själva och varandra.

Vem är DU egentligen? Och vem skulle du vilja vara?