Glutenfri vegetarisk pizza med färdig pizzabotten, paprikakräm och champinjoner

Jag brukar ju säga att jag oftast lagar all mat från grunden. Men det finns undantag. Ibland testar jag glutenfria nyheter, om inte för annat så för att kunna berätta för er om sånt som dyker upp i affärerna. Ibland är det faktiskt också så att man måste få vara lite bekväm utan dåligt samvete. Däremot försöker jag alltid läsa noggrant på innehållsförteckningen och undviker sånt som innehåller alltför mycket konstigheter.

Den färdiga glutenfria pizzabotten som låg i kyldisken var jag alltså bara tvungen att testa, och den fick med beröm godkänt. Riktigt, riktigt god! Väldigt bekväm dessutom! Bara att rulla ut och toppa med det man vill ha på sin pizza. Paprikakrämen innehåller inte heller några konstigheter, och blev ett smakrikt alternativ till den vanliga tomatsåsen.

Här kommer receptet på vegopizza i min tappning. Den räcker gott och väl till två personer. I alla fall blev maken och jag mätta och belåtna.

1 färdig kyld glutenfri pizzabotten

½ burk paprikakräm/crema di peperoni
ca 200 g färska champinjoner
ca 100 g ost i skivor, alternativt grovt riven - jag hade Port Salut
1 tsk oregano
1 tsk timjan

½ påse blandad salladsmix

Rulla ut pizzabotten på ett bakpapper. Jag kavlade också ut den så den blev större och tunnare.
Vik upp en liten kant runtom.
Bred ut paprikakrämen och lägg på skivade champinjoner.
Lägg på osten och strö över kryddorna.
Grädda pizzan i mitten av ugnen i 230 graders ugnsvärme. Enligt instruktionerna skulle pizzan gräddas 10 minuter, men jag tyckte den behövde lite mer tid och tog ut den efter 14 minuter.
Strö över salladsmixen.
Hugg in! Buon appetito!

Glutenfria chokladbollar med kolasmak - med brynt smör och kolasås

Tja, de här chokladbollarna är kanske inte världens allra mest nyttiga, men å andra sidan inte heller de allra onyttigaste. Någonstans där mittemellan. Kan vi inte enas om det? Havregryn är i alla fall hälsomat, liksom kokos och rå kakao. Bollarna är i alla fall sanslöst goda, det törs jag utlova!

Jag hade lite kolasås kvar i en burk och då fick jag för mig att smakförstärka mina chokladbollar med den. Dessutom brynte jag en del av smöret för att få lite extra nötig smak på bollarna. Du kanske inte har precis den kolasås som jag använde hemma, en alldeles himmelsk kolasås från Börslycke gård - som jag köpte i somras i en av alla mina stopp i olika gårdsbutiker -  men det går lika bra med Karamelliserad mjölk eller Dulce de Leche som finns av flera olika märken.

Just de här chokladbollarna går inte att göra laktosfria eftersom kolasåsen är gjord på vanlig grädde.
Om du inte tål kakao kan du ersätta med carob, eller strunta i det helt och i stället öka på med lite mer vaniljpulver. Kolasåsen ger fyllig smak åt bollarna även utan kakao.

100 + 50 g smör - rumstempererat mjukt respektive brynt
4 msk ljust rårörssocker
100 g kolasås/karamelliserad mjölk
1½ - 2 msk rå kakao
½ tsk äkta vaniljpulver
3 dl glutenfria havregryn
1 dl kokosflingor

strössel: smulade havregryn, kokosflingor, smulade kokoschips eller något annat strössel.

Bryn 50 gram av smöret lätt, men passa så det inte blir bränt. Låt svalna till rumstemperatur.
Rör det mjuka smöret smidigt med socker, kolasås, det brynta smöret, kakao och vaniljpulver.
Rör ned havregryn och kokosflingor och blanda om väl.
Sätt in smeten i kylen att stelna, och forma sedan bollar i valfri storlek.
Rulla i valfritt strössel. Jag skakade runt bollarna i två plastpåsar, hälften med kokosflingor, hälften med ett glutenfritt veganströssel som jag köpte på Tant Gröns Skafferi. Dessvärre innehåller många strössel gluten, så kolla noga om du är glutenintolerant.
Förvara bollarna i kylen.

Ha en härlig lördag och en fin helg alla!

Glutenfri teffgröt med kakao och vanilj - en bra och hälsosam start på dagen

Teff är ett fantastiskt glutenfritt alternativ för oss som är glutenintoleranta och inte kan äta "vanligt" mjöl. Jag har länge använt teffmjöl både i bakverk och i pannkakor, men det här är första gången jag gjort gröt på det. När jag senast var och botaniserade på Paradiset Matmarknad i Stockholm  hittade jag nämligen en påse med teffgryn avsedda för just gröt, och den påsen fick följa med mig hem. Märket är det fina Da Carla, som också gör en massa andra glutenfria produkter, både mjölsorter, gryn och färsk pasta.

Jag smaksatte gröten lite extra med äkta vaniljpulver och rå kakao, och åt den tillsammans med skivad kravbanan och blötlagda torkade surkörbär. Ett härligt, gott och nyttigt sätt att starta dagen på! Gröten blev jättejättegod, och smakade nästan som chokladpudding! En riktig godisfrukost med andra ord, och ändå sååå nyttig! Senast igår läste jag i UNT om en undersökning som konstaterar att människor som regelbundet ett par gånger i veckan äter choklad och kakao får färre hjärtinfarkter, lägre blodtryck och spänstigare blodkärl. Kan ju inte bli bättre! Choklad på recept, ja tack!! (När det inlägget skrevs var det fortfarande ovanligt med choklad och andra hälsoprodukter på apotek. Mycket har hänt på fyra år kan jag konstatera).

Enligt teffgrynsförpackningen är en deciliter gryn lagom för en portion, men jag nöjde mig med trekvarts deciliter, och det räckte alldeles utmärkt.

Mer om teff, som både är proteinrikt och mineralrikt kan du läsa här.

3/4 dl teffgryn
1½ dl kallt vatten

½ dl valfri mjölk
½ msk rå kakao
2 krm äkta vaniljpulver
några korn salt
1 msk kokosolja eller mandelolja

Servering: valfri mjölk, gärna växtbaserad, samt färsk eller torkad frukt efter smak

Lägg teffgrynen i blöt över natten i vattnet. Det är inte absolut nödvändigt, men jag brukar alltid blötlägga gryn och frön för att göra näringen mer lättupptaglig.

På morgonen tillsätter du mjölk, kakaopulver, vaniljpulver och några korn salt, kokar upp under omrörning och låter sedan koka på lägre värme 2 - 3 minuter. Rör om så gröten inte fastnar.
Rör ned kokosoljan eller mandeloljan och servera genast med valfria tillbehör.

Färsk glutenfri pasta med krämig räk- och fänkålsröra

Det går att göra god färsk glutenfri pasta. Det är den färska glutenfria spagettin från da Carla ett strålande exempel på. Jag har tidigare skrivit om durrakorn från da Carla, men aldrig tidigare prövat den färska pastan. Förrän nu. När jag senast var i Stockholm botaniserade jag på Paradis Matmarknad, som är precis det namnet antyder - ett himmelrike för alla matnördar. De har precis ALLT, och det allra mesta är ekologiskt. Där hittade jag alltså den färska glutenfria spagettin. Supergod!

Till spagettin gjorde jag en lättgjord men väldigt god och smakrik röra på fänkål och räkor. Jag gillar ju inte alls lakrits, men lustigt nog gillar jag fänkål. Som ju faktiskt smakar lakrits.

Den här rätten platsar definitivt i LCHF-kartoteket - under förutsättning att du använder en lågkolhydratpasta av något slag.

Två riktigt rejäla portioner blev det av det här - det hade nog räckt till tre lite mindre glupska personer! Det här är dessutom snabbmat vill jag lova. Tror middagen stod på bordet inom 20 minuter från start!

1 paket färsk glutenfri spagetti - eller annan valfri pasta - kokad enligt anvisning på paketet

ca 140 - 150 g fänkål
1 - 2 vitlöksklyftor
1 + 1 dl grädde
2 msk paprikapasta
1 msk osötad tomatpuré
1 tsk BBQ citronmix - eller annan liknande kryddblandning
100 - 125 g skalade räkor
olivolja

parmesanflagor

Tärna fänkålen och skala och flisa eller finhacka vitlöken.
Hetta upp olja och fräs fänkål och vitlök lätt under omrörning. Ska bara bli glansigt och lite mjukt, inte brynt.
Tillsätt grädden, en deciliter vispad och en deciliter ovispad, och paprikakrämen, tomatpurén och kryddblandning. Låt puttra ihop till en krämig röra ungefär 5 minuter.
Smaka av innan du allra sist tillsätter skalade räkor. Låt inte koka, bara bli genomvarmt.
Lägg upp den avrunna pastan i djupa varma tallrikar, häll på röran, garnera med fänkålsvippor och hyvla över parmesan.
Buon appetito! Ha en fin och välsignad söndag allihop!

Glutenfria proteinbullar med ägg, färskost och havtorn.

Under hösten har jag tappat en del i vikt. Det är absolut inget jag har strävat efter, det har bara blivit så. Flera segdragna förkylningar, en del bekymmer i min närmaste omgivning, den där elaksinnade vinterkräksjukan som grädde på moset under julhelgen, och nu senast influensa har gjort att kilona har trillat av, ett efter ett. Nu gör det inte särskilt mycket, jag var inte överdrivet skör och gracil innan, och är det inte nu heller - trots den där viktförlusten.

Enda gången i mitt liv som jag varit riktigt tunn och skranglig var när jag som 5-åring kom "hem" till Sverige på semester med mina föräldrar, efter att ha levt hela mitt dittillsvarande liv på en liten missionsstation i Kongo, mitt i bushen. Nu med vuxen erfarenhetsblick tror jag att min matvägran handlade om nån slags depression. Jag saknade mina små kompisar och mina barnflickor, jag frös (vi kom till Sverige i november), ingen förstod kisakata som var mitt första språk, och maten var annorlunda. Allt var främmande och konstigt helt enkelt. När sommaren kom och jag var mer bleksiktig och mager än lovligt skickades jag ut på landet med min moster och morbror och mina två äldre kusiner, som båda var robusta, rödkindade och matfriska. Jag skulle "äta upp mig". Jag ordinerades att äta ägg och dricka grädde, som bonden som vi hyrde av levererade. Tja, det hjälpte. Jag fick både fräknar på näsan och en viss rondör, och dessutom tror jag faktiskt att jag blev lite gladare. Jag har aldrig varken matvägrat eller varit mager sedan dess! Däremot fryser jag ständigt fortfarande och längtar ibland nästan ihjäl mig efter värme och solmogen ananas, mango och papaya!

Hursomhelst har jag alltså tappat en del i vikt under hösten. Sex kilo närmare bestämt sedan i somras. Nu verkar det ha stabiliserat sig. Det är som sagt ingen katastrof, jag hade en del att ta av. Kruxet är bara att när man tappar vikt i min ålder så är det framförallt muskler man förlorar, inte fett. Det där skyddande emballaget ni vet, som dämpar stöten och lindrar fallet om man halkar och står på näsan på vinterisiga trottoarer. Sarkopeni heter processen, som här beskrivs lite mer medicinskt och vetenskapligt, och som jag lite enklare och alldeles ovetenskapligt skrev om här redan för fem år sedan.

Att tappa sex kilo muskler är inte alls särskilt hälsosamt, så nu gör jag vad jag kan för att åtminstone försöka behålla de stackars muskler jag har kvar. Mer promenader. Mer protein. Mer fettsyror och mer D-vitamin. De här proteinbullarna är ett led i den strävan. Ägg innehåller både protein och D-vitamin, och både havtorn, chia och linfrön innehåller finfina fettsyror. Förresten tror jag bestämt att de kan kvala in som LCHF-frallor. Liksom alla liknande frallor med mycket ägg i blir de ganska mjuka. Egentligen föredrar jag lite grövre frallor, som de här, men de här är också goda.

4 stora ägg - sammanlagd vikt ca 260 g
200 g cream cheese
1 msk vit balsamcrème
1 msk flytande honung

3 dl mandelmjöl - ca 100 g
½ dl linfrökross - ca 25 g
½ dl Fibrex - ca 22 g
3 msk chiaprotein - ca 20 g
3 msk torkade havtorn - ca 14 g
1 tsk salt - knappt
1 tsk bikarbonat - ca 6 g
½ tsk bakpulver - ca 2 g
2 tsk xantangummi - ca 6 g

Vispa ihop ägg, färskost, balsamcrème och honung med elvisp så det blir slätt och jämnt. Det är ingen synvilla och jag har inte räknat fel. Mina ägg hade alla två gulor var! Inte dumt alls med tanke på att det främst är i gulan som D-vitaminet finns.

Blanda ihop alla torra ingredienser och rör ned i äggsmeten. Blanda om väl och låt svälla 10 minuter.
Klicka ut 10 bullar av den kladdiga smeten på bakpapprad plåt.
Grädda i knappt 200 graders ugnsvärme strax nedanför mitten i 16 - 18 minuter.
Låt svalna på galler utan bakduk över.