Har du hört talas om IFD-kost? Kanske inte. Det finns så många kostläror och inriktningar att det inte är alldeles rätt att hålla reda på allt. Det är Atkins, Montignac, GI - Glykemiskt index, LCHF - low carb high fat, ISO-diet, stenålderskost, medelhavskost, och nordisk kost. Ibland ska man äta enligt sin blodgrupp, ibland enligt sin "djurtyp". Jag vill minnas att jag var apa - en sån som mår bäst av lite av varje, medan lejonen mest ska äta kött och girafferna bara grönt. Sen finns det förstås allehanda mer eller mindre seriösa viktminskningsdieter som Viktväktarna, Camebridgemetoden, Extravaganza, flygvärdinnediet, ananasdiet, bananmetoden, Dukandiet och diverse pulverdieter. Man blir alldeles snurrig! Vad ska man egentligen äta för att må bra, och även hålla vikten på hanterbar nivå?
IFD-kost står för "inflammationsdämpande kost", och på senare tid har det skrivits en hel del om den. Tankarna som ligger bakom är att många av vår tids s k välfärdssjukdomar beror på att vi är kroniskt och låggradigt inflammerade, vilket i sin tur kan leda till hjärt/kärlsjukdomar, diabetes, reumatism, allergier, sköldkörtelsjukdomar och t o m cancer. Till skillnad mot akuta inflammationer som hastigt dyker upp och som man oftast snabbt tillfrisknar ifrån, går den andra processen långsamt, och vi märker därför inte av den på samma sätt förrän vi blir riktigt sjuka.
Vad är det då som gör oss kroniskt inflammerade? Ja, bidragande orsaker kan vara dels ensidig och felaktig kost med för mycket processade produkter, socker och vitt mjöl, dels stress, oro, sorg, dåliga relationer, känslor av maktlöshet, miljöpåverkan m m, och alltsammans blir en ond cirkel som det är svårt att bryta sig loss ur.
Naturligtvis finns det också fler faktorer som spelar in. Vi vet alla att små barn, ja t o m nyfödda, kan drabbas av cancer, allergier och alla möjliga sjukdomar, och de har ju knappast hunnit bli stressade eller skaffa sig dåliga matvanor. Dessutom är vi alla individer med olika förutsättningar att stå pall både för yttre och inre påfrestningar. En del klarar av att missköta sig på alla möjliga sätt, och är ändå friska som nötkärnor, medan andra är mer känsliga.
Vad ska vi då göra för att komma på rätt köl igen? Ja, vi kan ex vis börja med att se över våra kostvanor och försöka äta mat med högt IFD-värde, samtidigt som vi försöker undvika de värsta inflammationsskapande fällorna. Det är inte farligt att hoppa över skaklarna ibland, men gör vi det varje dag kan det få konsekvenser.
Vad ska vi äta då? Jo, mycket av sådan mat som också ingår i både medelhavskost, nordisk kost och stenålderskost, och som visat sig bidra till och bibehålla god hälsa.
Vi ska äta mycket lax och annan fet fisk, rent kött - gärna vilt - ägg, morötter och andra rotfrukter, gröna grönsaker av alla de slag, olika sorters kål, färgstarka frukter och bär, grovt fullkornsbröd, havregryn, sojaprodukter, frön och nötter, rena kallpressade oljor som rapsolja, olivolja, avocadoolja och mandelolja. De två sista har extremt högt IFD-värde. Vi ska också äta linser och bönor, vitlök och lök, ingefära, pepparrot, gurkmeja, chili, curry mm.
I morgon kommer recept på en riktig IFD-soppa, men till dess får du nöja dig med några bilder på läkande mat.
IFD-kost står för "inflammationsdämpande kost", och på senare tid har det skrivits en hel del om den. Tankarna som ligger bakom är att många av vår tids s k välfärdssjukdomar beror på att vi är kroniskt och låggradigt inflammerade, vilket i sin tur kan leda till hjärt/kärlsjukdomar, diabetes, reumatism, allergier, sköldkörtelsjukdomar och t o m cancer. Till skillnad mot akuta inflammationer som hastigt dyker upp och som man oftast snabbt tillfrisknar ifrån, går den andra processen långsamt, och vi märker därför inte av den på samma sätt förrän vi blir riktigt sjuka.
Vad är det då som gör oss kroniskt inflammerade? Ja, bidragande orsaker kan vara dels ensidig och felaktig kost med för mycket processade produkter, socker och vitt mjöl, dels stress, oro, sorg, dåliga relationer, känslor av maktlöshet, miljöpåverkan m m, och alltsammans blir en ond cirkel som det är svårt att bryta sig loss ur.
Naturligtvis finns det också fler faktorer som spelar in. Vi vet alla att små barn, ja t o m nyfödda, kan drabbas av cancer, allergier och alla möjliga sjukdomar, och de har ju knappast hunnit bli stressade eller skaffa sig dåliga matvanor. Dessutom är vi alla individer med olika förutsättningar att stå pall både för yttre och inre påfrestningar. En del klarar av att missköta sig på alla möjliga sätt, och är ändå friska som nötkärnor, medan andra är mer känsliga.
Vad ska vi då göra för att komma på rätt köl igen? Ja, vi kan ex vis börja med att se över våra kostvanor och försöka äta mat med högt IFD-värde, samtidigt som vi försöker undvika de värsta inflammationsskapande fällorna. Det är inte farligt att hoppa över skaklarna ibland, men gör vi det varje dag kan det få konsekvenser.
Vad ska vi äta då? Jo, mycket av sådan mat som också ingår i både medelhavskost, nordisk kost och stenålderskost, och som visat sig bidra till och bibehålla god hälsa.
Vi ska äta mycket lax och annan fet fisk, rent kött - gärna vilt - ägg, morötter och andra rotfrukter, gröna grönsaker av alla de slag, olika sorters kål, färgstarka frukter och bär, grovt fullkornsbröd, havregryn, sojaprodukter, frön och nötter, rena kallpressade oljor som rapsolja, olivolja, avocadoolja och mandelolja. De två sista har extremt högt IFD-värde. Vi ska också äta linser och bönor, vitlök och lök, ingefära, pepparrot, gurkmeja, chili, curry mm.
Naturligtvis blir man inte hastigt och lustigt pigg och frisk över en natt om man ändrar kosten, det krävs mer långsiktig förändring för det. Dessutom är det inte alldeles enkelt att lägga om sina matvanor på en gång, det vet alla som försökt. Men varje litet steg i rätt riktning kan innebära skillnad. Och det handlar hela tiden om att balansera det man äter. Du behöver inte alls avstå från godsaker resten av ditt liv, men om du vet att du ska bli bjuden på värsta kak- och tårtkalaset kan du ju tänka på vad du äter till frukost och middag. I stället för rostat bröd med marmelad till frukost kan du välja yoghurt med mysli och frukt eller en nyttig gröt, och i stället för pommes frites och Coca-Cola till middag kan du ju välja ugnsbakad lax med chili och ingefära och kanske broccoli eller spenat som tillbehör. Och varför inte droppa lite avocadoolja över salladen.
Mår man bättre i kroppen så kan man förhoppningsvis också få kraft att ta itu med annat runtomkring som bidrar till att man inte känner sig tillfreds, en dålig arbetssituation, tärande relationer eller vad det nu kan vara.
Vill du lära dig mer om IFD-kost rekommenderar jag dig varmt att läsa Sanna Ehdins bok "Sannas Matbok för den självläkande människan". Sanna är författare, och har även doktorerat i immunologi, så hon borde ju veta vad hon pratar om. Hon driver också en egen blogg. Boken är en guldgruva både när det gäller recept och fakta.
Jag kommer att fortsätta blanda nyttigheter med en och annan "onyttighet" i mina recept. Jag försöker dock ofta göra onyttigheterna med lite nyttigare stuk, och kanske har du redan märkt att det finns en hel del IFD-ingredienser i mitt kök, för det tror jag att både jag och mina nära mår bra av. Jag är ingalunda förskonad från krämpor, men jag är övertygad om att det vore ännu värre om jag skulle slarva med maten. Jag verkar nämligen vara av den mer känsliga sorten.I morgon kommer recept på en riktig IFD-soppa, men till dess får du nöja dig med några bilder på läkande mat.